onsdag 9 augusti 2017

You can't hold poetry back

  Följetongen PMC avverkar ytterligare två kvartsfinaler. På dagens tablå: Tyskland-Sverige och Polen-Mexiko.


***

  Tyskland har stått för stabila texter i tidigare ronder medan de engelska tolkningarna av de svenska poeterna varierat rejält. Den här gången ställde Pär Hansson upp med dikter på svenska. Kunde det påverka slutresultatet i positiv riktning?
  I första halvlek noterades Hansson för tre poäng. Det tyska laget tog tre poäng tillsammans, vilket innebar oavgjort i halvtid.
  Dikterna i andra halvlek var mycket tunna. Jag delade bara ut tre poäng totalt i omgången. Två gick till Volker Sielaff och en poäng gick till Ida Börjel. Därmed vinner Tyskland den rätt så svaga kvartsfinalen. Slutresultat: 5-4.
  Sista ordet från fajten blir i alla fall svenskt.

*

[Jag kan höra i det tomma huset], av Pär Hansson
(Publicerad i nypoesi, 3/2006.)


jag kan höra i det tomma huset
du kan också höra: min röst är inte min
jag kan höra din röst i det tomma huset
du kan höra fåret i väggen    i bruket    i halmen
fåret    inte huset
och koppen med diskmedel
och koppen med aska
dina släktingar och mina    som svävande
gummi i en vindlande vridbar trädgård 
vi bryr oss inte mycket om dom döda
dom bryr sig mer om oss
och deras omsorg
är deras    huset säger ingenting    därför kan vi höra

***

  I kvällens andra uppgörelse möts två lag som stundtals har imponerat. Polen gjorde det i den inledande ronden medan Homero Aridjis glimtat till för mexikanerna. Det gjorde han även i första halvlek av kvartsfinalen. Jag delade ut fyra poäng för hans dikt "Borders, cages and walls". Dessutom fick hans partner Pura Lopez Colomé tre poäng för sin text. I halvtid hela 7-1 för Mexiko.

*


Borders, cages and walls / Homero Aridjis
(Poetry Comes Up Where It Can: An Anthology. Poems from The Amicus Journal: 1990-2000 . Edited by Brian Swann . Foreword by Mary Oliver. Translated from spanish by George McWhirter. Salt Lake City: University of Utah Press, 2000.)

We pin dates to shadows,
wire-in the present.
Shut a body into a schedule,
into brick birdcages.
We put shoes on the imagination,
shirt and pants on the open air.
We fence in the outlook,
haul in our desires with nets.
We put bolts on the eyes,
locks on the hands,
limits to the lightning.
But life keeps its distance,
love to its word,
and poetry comes up where it can.

>>>

  Polackerna hämtade sig något i andra halvlek. Jag gillade de roliga, rimmade verserna från Jacek Dehnel. Den dikten fick tre poäng och halvleken vanns av Polen med 4-2. Totalt innebar det seger för Mexiko med 9-5. Regerande mästarna är alltså utslagna. Om en vecka väntar semifinal mellan Tyskland och Mexiko. Den kan sammanfattas som; "Frågor till natten" och "Änglarna svarar".
  En sista mottagning hos Jacek Dehnel.


*

The Reception, by Jacek Dehnel
(Translated by George Szirtes. Published in georgeszirtes.blogspot.se.)

Beyond the window darkness pressed
steep against glass, an importunate guest.

Behind come the animals, stalking and creaturely,
their features not noted in anyone’s bestiary.

Death follows, white winged, each wing with an eye.
There are six such wings required to fly.

They hover outside, they watch and they wait.
An encounter with them brings a sharp turn of fate.

Inside crowd the books, the glasses, the chairs,
glass, paper and tissue, small human affairs.

Both death and the creatures beam at the sight,
so much to observe, to serve up, to bite.

Through branches of gingko they peep and smirk:
Such innocent morsels, such delicate work.

If a moral is what you’re expecting, there’s none.
You don’t have much time left. Get up and move on.

Be good. Be loving. In old age be pure.
Those panes are quite thin, the locks insecure.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar