lördag 3 juni 2017

Aklejan - med örnblick över hagen

  Tiden mellan Valborg och skolavslutningarna förknippar jag med vårvisor och det är enkom av den anledningen som Akleja är "Veckans blomma". Kanske den allra vackraste visan är "Uti vår hage", vars textursprung är okänt men som nedtecknades på 1880-talet. I afton bjuds ni på två strofer av texten, samt sång av Umeå Studentkör (2009).

***


  Akleja (Aquilegia vulgaris) växer i större delen av Sverige i parker och lundar och längs vägkanter. Akleja förekommer också som prydnadsväxt i trädgårdar och har i klosterträdgårdar odlats som medicinalväxt (giftig, innehåller blåsyra). Källa: NE

  De svenska namnen Akleja eller Akvileja är försvenskningar av det vetenskapliga namnet för släktet, Aquilegia. Detta tolkas i sin tur av vissa källor som en sammandragning av aquila legia, som är latin och betyder ungefär "en samling örnar". Denna tolkning är rimlig eftersom blommans baksida ser ut som fem fåglar som sitter i ring med näbbarna inåt. En folklig variant av detta är Duvblomma p.g.a. likhet med flygande duvor. Källa: Wikipedia

*


  Om odlarna får rösta om den vackraste arten av akleja, så hamnar nog Brokakleja (Aquilegia skinneri) i topp. På engelska kallas den "Mexican columbine".

Aquilegia skinneri

***

  I visan "Uti vår hage" ingår Akleja (eller akvileja) som ingrediens i en kärleksdryck. Låt oss inmundiga den!

Uti vår hage (två verser)

Uti vår hage där växa blå bär. 
Kom hjärtansfröjd! 
Vill du mig något, så träffas vi där. 
Kom liljor och akvileja, kom rosor och salivia! 
Kom ljuva krusmynta, kom hjärtansfröjd! 

Fagra små blommor där bjuda till dans. 
Kom hjärtansfröjd! 
Vill du, så binder jag åt dig en krans. 
Kom liljor och akvileja, kom rosor och salivia! 
Kom ljuva krusmynta, kom hjärtansfröjd!


***


  Akleja är särskilt omtyckt av humlor, som är de enda som har en tillräckligt lång tunga för att nå nektarn i den djupa sporren dit bin och andra pollinerande insekter inte når. Källa: Wikipedia

  Akleja blommar i juni-juli med vanligen blåvioletta blommor, men rosa, vita eller tvåfärgade blommor kan förekomma. Källa: Den virtuella floran

*

Hembyn, av Harry Martinson
(Ur Nomad. Stockholm : Bonnier, 1931.)



I hembyns daggmaskluckrade trädgård växer ännu aklejan
och långsträckta klockor picka gammeldags i alla hus.
Rökarna stiga som offerpelare rakt upp från kojorna.

Och för dem som kommer därutifrån -
från världshavens hårda arbeten och Barcelonas horgator,
likna denna fridfulla by en tyst lögn.

En lögn som man gärna skulle vilja dröja vid.
En lögn för vilken man skulle vilja förtrampa alla onda sanningar.

***

  I Europa, Nordafrika och Asien hittar man den vanliga aklejan (som beskrivits ovan). I Nordamerika finns andra arter av aklejsläktet. Coloradoakleja (Aquilegia coerulea) är statsblomma för Colorado. På engelska har akleja det vackra namnet columbine. Statens formella sång hyllar denna växt.


Coloradoakleja (Aquilegia coerulea)

Where the columbines grow, by Arthur J. Flynn

Where the snowy peaks glow in the moonlight,
Above the dark forests of pine,
And the wild foaming waters dash onward,
Toward lands where the tropic stars shine;
Where the scream of the bold mountain eagle
Responds to the notes of the dove
Is the purple robed West, the land that is best,
The pioneer land that we love.
Tis the land where the columbines grow,
Overlooking the plains far below,
While the cool summer breeze in the evergreen trees
Softly sings where the columbines grow.
The bison is gone from the upland,
The deer from the canyon has fled,
The home of the wolf is deserted,
The antelope moans for he is dead,
The war whoop re-echoes no longer,
The Indian's only a name,
And the nymphs of the grove in their loneliness rove,
But the columbine blooms just the same. Let the violet brighten the brookside,
In sunlight of earlier spring,
Let the fair clover bedeck the green meadow,
In days when the orioles sing,
Let the goldenrod herald the autumn,
But, under the midsummer sky,
In its fair Western home, may the columbine bloom
Till our great mountain rivers run dry.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar